STIFTELSEN TORGNY SEGERSTEDTS MINNE









SEGERSTEDT ÅR FÖR ÅR

1876 Föds i Karlstad den 1 november.

1884 Modern Fredrika (Dicken) avlider.

1894 Studentexamen vid Karlstads högre allmänna läroverk. Fadern Albrekt avlider, liksom styvmodern Hilda. Hemmet upplöses och Torgny flyttar till Lund där han skriver in sig vid universitetet som teol fil stud.

1895 Teol fil examen i Lund.

1897 Teor teol examen i Lund.

1898 Studier i Berlin. 1900 Studier i Rostock.

1901 Stora teol kand examen i Lund. Flyttar till Stockholm för att skriva avhandling i religionshistoria.

1902 Första dagstidningsartikeln i Svenska Dagbladet.

1903 Den första Segerstedtstriden: Disputation i Uppsala för docentur. Avhandlingen Till frågan om polyteismens uppkomst underkänns av religiösa skäl. Kallas till docent i religionshistoria vid Lunds universitet.

1904 Första artikeln i Handelstidningen.

1905 Gifter sig i Kristiania med Augusta Synnestvedt. Ordförande i Lunds studentkår.

1906 Sonen Albrekt föds. Redaktionssekreterare för tidskriften Kristendomen och vår tid.

1908 Sonen Torgny föds.

1911 Dottern Ingrid föds.

1912 Teologie doktor i Lund. Den religionsfilosofiska boken Det religiösa sanningsproblemet. Den andra Segerstedtstriden angående tillsättande av professur i religionshistoria i Lund.

1913 Personlig professur i religionshistoria vid Stockholms högskola. Flyttar till Djursholm. Dottern Eva föds.

1914 Redaktör i tidskriften Forum.

1915 Utger Gammal och ny religiositet, det sista vetenskapliga arbetet.

1917 Huvudredaktör i Handelstidningen. Flyttar till Göteborg

1918 Tredje sidan lanseras i Handelstidningen.

1919 Sonen Albrekt dör.

1924 Stiftar Politiska klubben i Göteborg.

1926 Rubriken "I dag" introduceras i Handelstidningen.

1933 Den berömda I dag-artikeln med slutorden "Herr Hitler är en förolämpning" och påföljande debatt med riksminister Hermann Göring. Utger skriften Demokrati och diktatur .

1934 Hustrun Augusta avlider.

1939 Ratas som ordförandekandidat i Publicistklubben. Den tredje Segerstedtstriden inleds med upprop mot hans antinazistiska skriverier i Handelstidningen.

1940 Första beslaget av Handelstidningen. Enskild audiens hos Gustaf V

1942 Åttonde och sista beslaget av Handelstidningen.

1945 Sista artikeln publiceras den 15 mars. Avlider den 31 mars.

(Källa: Anders Johnson: "Personligheten och hjordinstinkten – Ett porträtt av Torgny Segerstedt")

Torgny Segerstedt  Biografi i kortformat



Segerstedt, Torgny, f. 1 november 1876, d. 31 mars 1945, religionsforskare och publicist. S. disputerade för docentur 1903 i Uppsala på den religionsvetenskapliga avhandlingen Till frågan om polyteismens uppkomst. Den ansågs av teologiska fakulteten inte meritera för docentur. S. kallades i stället samma år till en docentur i Lund. År 1912 utgav han Det religiösa sanningsproblemet. Samma år blev S. teologie doktor och föreslogs till professor i religionshistoria och religionsfilosofi i Lund.


Förslaget väckte starka protester i ortodoxa kyrkliga kretsar, där det hävdades att S. inte omfattade den rena evangeliska läran. Konflikten löstes genom att han tillträdde en humanistisk professur i religionshistoria vid Stockholms högskola 1913.

S. gjorde sig tidigt känd som en slagkraftig liberal skribent, särskilt i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning (GHT). År 1917 lämnade han professuren för att bli tidningens huvudredaktör, en post som han innehade till sin död. Under S:s ledning upplevde GHT en storhetstid. Hans klara och åskådliga stil kom till användning i skarpt polemiska, ofta ironiska ledare liksom i "filosofisk kammarmusik" på kultursidan eller I dag-spalten. Efter Hitlers maktövertagande i Tyskland 1933 blev GHT en kamptidning mot nazismen. S. hävdade oförtrutet att hitlerismen skulle leda till krig, vilket Tyskland skulle förlora. Striden mot nazismen gjorde honom uppmärksammad även internationellt. Inrikespolitiskt var S. den främste motståndaren till samlingsregeringens eftergiftspolitik gentemot Nazityskland. Urval av hans artiklar finns i flera böcker, t.ex. I dag (1945).

Far till Torgny Segerstedt (1908–99) och Ingrid Segerstedt Wiberg (1911-2010).

(Källa: Nationalencyklopedin)

Läs mer om Göteborgs Handels- och sjöfartstidning

 

Torgny Segerstedt  Citat

Det finns många berömda citat av Torgny Segerstedt. Här är några av dem:

 "Den mänskliga personlighetens betydelse är den grundtanke, i vilken liberalismens hela politiska och kulturella åskådning till sist bottnar."

(Ur Segerstedts programförklaring när han tillträdde som redaktör i den frisinnade tidskriften Forum 1914.)

"Lenin var ödets man. Det bud han bar löd på blod och hunger och förintelse. Sommar och sol och växt var honom så främmande som de äro det för den skumma döden själv. Stor var Lenin som ett gissel för människorna. Stor var han som förintare. Stor var tragiken i hans verk och hans öde. Större ännu var tragiken i det öde, som genom honom beskärdes hans folk."

(Ur artikel den 23 januari 1924 med anledning av Lenins död.)

"Göteborg är en arbetets stad. Arbetet sätter sin prägel på dess utseende och på dess gatubild. Den har icke något märkbart inslag av flanerande dagdriveri. Nöjeslokaler dominera icke stadsbilden. Den sysslolösa rikedomen söker sig icke till affärsstäder sådana som Göteborg. Den vore icke på sin plats i detta åt arbete vigda och av arbete hallstämplade samhälle. En liten smula av bergens kärvhet har avsatt sig i levnadsvanor och tänkesätt. Men mest präglas de av vindarna från havet. Den öppna horisonten, företagsamheten, som knyter förbindelser över oceanen, framåtandan, giva sitt bidrag till Göteborgs atmosfär. Havsvindarna, synkretsens vida blåa valv, skyarnas ljusa gråa ton, den mjuka friska havsluften giva karaktär åt naturen, åt staden och åt befolkningen."

(Ur en uppsats för boken Sverige från luften 1938.)

"Att tvinga all världens politik och press att sysselsätta sig med den figuren, det är oförlåtligt. Herr Hitler är en förolämpning."

(Slutorden i artikeln den 3 februari 1933 som blev upptakten på Segerstedts 12-åriga kamp mot nazismen.)

"Han företräder ingenting annat än baksträveriet. Det råa våldets tidsålder har genom honom pånyttfötts. Rashat, halvbildningens kulturfientlighet, landsknektdömets hat mot den humanitet, som är dess naturliga fiende, allt detta har bubblat upp ur den bottensats, århundradens kulturutveckling fällt ut. En mera förödmjukande upplevelse har västerlandet icke påtvingats sedan antikens sammanbrott, än hitlerismens uppstigande till en makt i Europa. Det är ett otvetydigt bevis på vår kulturs fall."

(Ur artikel med anledning av Hitlers femtioårsdag den 20 april 1939.)

"Pressfrihet är, ha vi fått höra, en gåva, som icke får missbrukas. Vi hade trott, att den var en rättighet, som föregående generationer slagits hårt för, och som det ålåg deras arvtagare att hålla hårt på. Pressfrihet är en god sak i lugna och idylliska förhållanden. I stormiga tider är dess förefintlighet en fråga på liv och död."

(Ur artikel den 13 december 1939.)

"Kom ihåg en sak till. Det är stort och högt att få vara med på den sidan i den eviga kampen, som strider för rättens och vettets sak. Vad är ett liv värt, som icke ställes in i den striden. Därförutan saknar det allt innehåll. Och om det offras, så skänker det kraft åt det enda heliga i tillvaron: det mänskliga."

(Slutorden i artikeln den 9 april 1940, när Tyskland anföll Danmark och Norge.)

"Man kan icke lita på att stenarna skola ropa, när människors stämmor ha tystats. Dödens tystnad kan inträda."

(Ur ledare den 17 september 1940 med anledning av de första beslagen av Handelstidningen.)

"De fria fåglarna plöja sig väg genom rymden. Många av dem nå kanske ej sitt fjärran mål. Stor sak i det. De dö fria. De likna icke de där som sträcka hals och kackla vid sitt mattråg och beskärma sig över 'galningarna'. I sinom tid skola dessa sansade gröpätare slaktas och förtäras. Det går så med de tama djuren. De taga inga risker, och de förlora alla chanser."

(Slutorden i artikeln den 9 oktober 1940.)

 




 
 

 
Sköts och vårdas av Hans Luthman